I lördags så uppträdde Love med Ministrålarna i Vasaparken i Stockholm. Han verkligen älskar att stå på scen! Vi hade verkligen tur med vädret!

I går när jag skulle natta Kotten upptäckte vi att han hade en tand till som var lös. Tänk att en lös tand kan göra någon så glad. Han känner sig lite extra stor kille då !

I dag fick en förskolekamrat följa med hem och leka. T och Kotten lekte hela em fram till halv sju. Kotten hade jätte kul och det gör ont i mamma hjärtat att de skall behöva skiljas åt i skolan. För det fungerar precis som vi säger när vi byter jobb. Givetvis lovar vi att komma och hälsa på och fortsätta umgås men vardagen suger upp och och den lilla tid vi har kvar som vi kallar fritid.

Jag har mailat alla möjliga politiker om reglerna för skolval. Nu måste det bli ett slut på att ensamma barn placerar på en skola där inga andra från förskolan eller bostadsområdet går.

Tröttheten biter sig fast och jag skall snart gå och nana trots att klockan bara är 21:20. Nu när förkylningen börjat ge med sig så är det skolvalsproblemen som får mig att sova så hiskeligt illa.

Jag har pratat med politiker, kommunansvariga och biträdande rektor som är ansvarig för placeringarna. Alla håller med om att vi är extremt drabbad ändå är vi på fel sida gränsen och de är paragraferna på sidan 6 som måste följas!

Världen får inte vara så grym inte så orättvis mot ett enskilt barn!

Vad säger jag som mamma till mitt barn? Jag har försökt vara positiv. Det blir ändå någon han får gå med från förskolan så han blir inte ensam MEN just så blir det HAN BLIR ENSAM. Det värker i mammahjärtat, det gör ont att vara mamma ibland när alla odds är emot.

Jag hoppas på ett under, att en stjärna faller och jag kan önska att världen inte är så grym. Att det någon stans finns en människa, en förälder, en mamma eller pappa bakom denna byråkrati som inser att detta måste vara fel! Jag faller ner på knä och ber en stilla bön om att en liten vind av medmänsklighet för det enskilda barnet skall skingra molnen på himlen och lätta trycket på mitt modershjärta.

Jag har gjort allt jag kan och det räcker inte till. Det finns inget mer jag kan göra. Finns det under så är det ett sådant som måste inträffa nu!

Det säger ett och annat om våra rektorer och politiker…

I dag blev det torsk i ugn med grönsaker. Det var himmelskt gott tyvärr gör inte bilden maträtten rättvisa. Lite tur hade jag eftersom att resterna räcker till en mumsig matlåda till mig. Kottens kompis E åt även hon en rejäl portion. Till skillnad från mig och Kotten gillar hon inte värmda grönsaker och citron till. Jag och Kotten åt citron så mungiporna drog ihop sig ordentligt.

Fisken gömmer sig under ett grönsakstäcke

Efter middagen spelade Kotten och E gammelgäddan så även lekandet fortsatte med fisktema.

Förkylningen biter sig kvar och floden rinner ur ena näsborren ena sekunden till den andra sekunden då allt bara är stopp. Ansiktet ser lite uppblåst ut så förhoppningsvis är det puckeln innan det vänder. Tröttheten sitter i så även i kväll blir det en lugn kväll med tidigt sänggående.

Morgonen startade helt okey men slötittande på Vasaloppet. Jag är väl inte överdrivet intresserad av Vasaloppet men jag måste kontrollera att de fortfarande dricker blåbärssoppa. Även i år var det en hel del prat om valla. Nu finns tydligen något som heter pulvervalla. Hur katten får de pulver att sitta fast under skidorna kan man undra…

Kotten simmar i JSS så i eftermiddags kunde jag sitta och avnjuta några kapitel ur en gammal bok av Leif GW – Linda mordet medan Kotten kämpade på i bassängen. Kotten älskar att simma! Kul att se hur snabbt de utvecklas nu.

Kvällskvisten tillbringade Kotten med kompisen E. De gick på promenad utrustade med E mobil så vi kunde hålla kontakt med dem. En sjuåring och en blivande sexåring på kvällspromenad var väl ingen speciell syn. Men en speciell syn var sexåringens mamma som satt hemma och bet på naglarna när hon inte vankade fram och tillbaka med en massa mamma tankar i huvudet. Hoppas de tittar sig för om de går över vägen. Hoppas de inte går för långt in i skogen. Hoppas de håller sig på trottoaren. Det kostar på psyket att släppa alla kontroll över sin lilla ängel och förbereda honom på att flyga fritt.

Annars har helgen bjudit på sol och töväder vilket vi välkomnar.

VILL HA VÅR NU!!!! MER SOL ÅT FOLKET…

I dag var Kotten och jag i Jakobsberg och införskaffade en gitarr bok samt nya strängar till hans gitarr. Han blir överlycklig varje gång vi åker till ljudfront.

Vid lunch besökde vi våra goda vänner familjen Persson och tillbringade en trevlig eftermiddag där. TACK för att vi fick komma med kort varsel mitt i allt sjukdomselände!

Givetvis tillbringade vi kvällen framför TV:n jag och Kotten. Mello och andra chansen skulle avklaras. Grattis Pernilla och Jessica! Jag hoppades på Pernilla för att hon har en super slager sedan på Orsa spelmän för jag gillar svänget i den låten

Kotten och jag var och tjuvtittade på skolan han skall börja i till hösten. Ulvsättraskolan. Det var vårt tredjehandsval så för att göra stämningen lite mer positiv så var vi där och kikade i eftermiddag.

Jag hörde ett glädje tjut från sovrummet i morse när Kotten vaknade. ”Mamma, mamma – Hon har varit här” Det var med enorm glädje i rösten dessa ord förmedlades. När vi sedan kom till förskolan skulle gluggen visas upp för samtliga pedagoger. Han var så otroligt stolt Kotten för sin glugg i munnen. Sorgligt nog sov både jag och Kotten hårt i natt så vi missade när hon kom och tog min sons tand i utbyte mot en GULDPENG!

(Tack J för att jag kunde växla mina mynt med dig )